Om FlexnavetAbout Flexnavet
Flexnavet är en kunskapsplattform om flexibilitet i elnätet, med tyngdpunkt på Sverige och Norden och den EU-reglering som driver utvecklingen. Här samlas det som annars ligger utspritt över rapporter, föreskrifter, remisser och pilotprojekt, och knyts ihop till något man kan navigera.
Vem sidan är till för
I första hand för dig som jobbar i den svenska energibranschen och behöver förstå flexibilitet på riktigt: aggregatorer, nät- och systemoperatörer, och andra som rör sig i gränslandet mellan marknad, reglering och teknik. Innehållet förutsätter att du redan kan en del, men försöker aldrig vara svårare än det behöver vara.
Flexnavet är inte ett kommersiellt projekt. Det finns inga annonser, ingen betalvägg och inget krav på att du registrerar dig. Målet är användbarhet, inte räckvidd. Lyckas sidan spara någon ett par timmar, eller ge en bättre karta över ett snårigt område, har den gjort sitt jobb.
Vad du hittar här
Wikin är kärnan. Strukturerade sidor om marknadsdesign, reglering, balansmarknader, lokala flexibilitetsmarknader, anslutningsfrågor och tekniken runt omkring. Varje sida bygger på källor och länkar vidare, så att du kan följa ett resonemang hela vägen ner till underlaget. Wikitexterna är skrivna på engelska, med en svensk sammanfattning överst på varje kurerad sida.
Verktygen är interaktiva och tänkta att göra något konkret enklare, sådant som annars kräver ett eget kalkylark eller en eftermiddags grävande. För elnätsföretag finns bland annat en kalkyl för flexibilitet mot nätinvestering inför nästa regleringsperiod, en genomgång av regelkraven, stöd för att kvantifiera flexibilitetsbehovet och test av om lastprognosen och mätdatan räcker. För flexleverantörer finns en lönsamhetskalkyl, en baselineberäkning och kontroller av vilka marknader en resurs kan nå och vilka som krockar. Till det kommer lägesbilder över de svenska flex- och balansmarknaderna, en tidslinje över regleringen och korta animerade förklaringar som också finns i guiderna. Alla verktyg körs i webbläsaren, och i kalkylerna går antagandena att byta mot egna siffror.
Guiderna kommer i två nivåer. Grunderna: Elnätet förklarat för dig som är ny på eldistribution, och två stegvisa genomgångar av flexresan, DSO-resan för elnätsföretag som överväger flexibilitet och FSP-resan för flexleverantörer och aggregatorer, från de första frågorna till en skalbar affär. Djupare ner finns fördjupningsguider för båda rollerna. Elnätsföretagens tar vid i något man redan har, som mätdata, prognoser eller kopplingen till Svenska kraftnät, och leder till ett nästa steg som går att finansiera, oavsett om flexibilitetsbeslutet i sig är fattat, eller går igenom den första upphandlingen av flexibilitet. Flexleverantörernas handlar om det som avgör affären: vad ett batteri tjänar, vägen in på balansmarknaderna och hur en portfölj byggs. Alla länkar vidare till relevanta verktyg och wikisidor.
Bloggen är friare och mer personlig. Här är det resonemang och åsikter snarare än uppslagsverk. Inläggen finns på både svenska och engelska.
Hur innehållet byggs
Sidorna utgår från primärkällor: föreskrifter, regeringsuppdrag, rapporter från Ei och Svenska kraftnät, EU-regelverk, branschunderlag och forskning. Källorna sammanfattas och korslänkas, och varje påstående ska gå att spåra tillbaka. Wikin underhålls löpande allt eftersom nytt material kommer in.
Sammanställningen görs med stöd av AI men med mänsklig granskning och redaktionellt ansvar.
Detaljerad beskrivning
Arbetsflödet ser ut så här: jag väljer bland publikt tillgängliga källor och matar in dem. En språkmodell (Claude) läser materialet, sammanfattar det, skriver in det i wikin och korslänkar mot de sidor som redan finns. Jag (David Bjarup) granskar innan något publiceras. Granskningen innebär att jag kontrollerar sammanfattningen mot källan, bedömer om slutsatserna är rimliga och ser till att påståenden går att spåra tillbaka. Det redaktionella ansvaret ligger helt på min sida, inklusive eventuella felaktigheter.
Svenskan får alltid en egen genomgång. Modellgenererad svenska duger som utkast men inte som publicerad text, så allt på svenska läses igenom innan det går ut. De svenska sammanfattningarna på wikisidorna är granskade separat. Verktygen fungerar annorlunda. De beräknar deterministiskt (förutsägbart) i vanlig JavaScript: samma indata ger alltid samma svar, och ingen maskininlärning är inblandad. En AI har skrivit koden, men verktygen använder ingen AI-modell för att ta fram resultaten.
Flexnavet ska ses som underlag, inte facit. Den fattar inga beslut åt dig och ersätter varken din egen bedömning eller en juridisk genomgång. Kontrollera mot primärkällan innan du agerar på något härifrån; källorna ligger länkade på varje sida just av det skälet.
Hittar du något som blivit fel, så hör gärna av dig.
Vem ligger bakom
Mitt namn är David Bjarup, konsult i energibranschen sedan 2018. På dagarna utvecklar jag och mina briljanta kollegor flexibilitetsplattformen SWITCH för E.ON Energidistribution. Flexnavet är ett sidoprojekt som började som ett utforskande av potentialen för AI-baserad forskning, och som växte till något mer likt en mission (om än i liten skala): att påskynda vår resa mot framtidens flexibla energisystem.
Hör av dig
Saknar du en källa, ett ämne eller ser något som blivit fel? Använd formuläret nedan, eller mejla hej@flexnavet.se. Förslag på källor och ämnen är särskilt välkomna: sidan blir bättre av att fler pekar på vad som saknas.
Vill du följa sajten kan du prenumerera på nyhetsbrevet eller koppla wikin till din AI-app, så att Claude eller ChatGPT kan svara med stöd av den. Båda delarna finns på sidan om nyhetsbrev och AI-anslutning.
Vilka uppgifter sajten samlar in, och inte samlar in, även genom det här formuläret, står i integritetspolicyn.
Flexnavet is a knowledge base on flexibility in the electricity grid, focused on Sweden and the Nordics and the EU regulation driving the change. It gathers what is otherwise scattered across reports, regulations, consultations, and pilot projects, and ties it together into something you can navigate.
Who it’s for
Primarily for you who work in the Swedish energy industry and need to understand flexibility properly: aggregators, network and system operators, and others moving in the space between market, regulation, and technology. The content assumes you already know a fair amount, but it never tries to be harder than it needs to be.
Flexnavet is not a commercial project. There are no ads, no paywall, and no need to register. The goal is usefulness, not reach. If the site saves someone a couple of hours, or gives a better map of a tangled area, it has done its job.
What you’ll find here
The wiki is the core. Structured pages on market design, regulation, balancing markets, local flexibility markets, connection issues, and the technology around them. Every page is built from sources and links onward, so you can follow an argument all the way down to the underlying material. The wiki is written in English, with a Swedish summary at the top of every curated page.
The tools are interactive, meant to make something concrete easier — the kind of thing that otherwise takes your own spreadsheet or an afternoon of digging. For grid companies there is, among others, a calculator weighing flexibility against grid investment ahead of the next regulatory period, a check of the regulatory requirements, support for quantifying the flexibility need, and tests of whether the load forecast and metering data are good enough. For flexibility providers there is a business-case calculator, a baseline calculator, and checks of which markets a resource can reach and which ones collide. On top of that come snapshots of the Swedish flexibility and balancing markets, a regulatory timeline, and short animated explainers that also appear in the guides. All the tools run in the browser, and in the calculators the assumptions can be swapped for your own figures.
The guides come in two tiers. The basics: How the Grid Works for anyone new to electricity distribution, then two step-by-step walkthroughs of the flex journey, The DSO Journey for grid companies considering flexibility and The FSP Journey for flexibility providers and aggregators, from the first questions to a scalable business. Deeper still are deep-dive guides for both roles. The ones for grid companies start from something already in place, such as metering data, forecasts or the link to Svenska kraftnät, and lead to a next step that can be funded, whether or not the flexibility decision itself has been made, or walk through the first procurement of flexibility. The ones for flexibility providers cover what decides the business: what a battery earns, the way into the balancing markets, and how a portfolio is built. All of them link onward to the relevant tools and wiki pages.
The blog is freer and more personal. Here it’s reasoning and opinion rather than reference work. Posts are available in both Swedish and English.
How the content is built
The pages start from primary sources: regulations, government assignments, reports from Ei and Svenska kraftnät, EU rules, industry material, and research. Sources are summarized and cross-linked, and every claim should be traceable back to its origin. The wiki is maintained continuously as new material comes in.
The compilation is done with the help of AI, but with human review and editorial responsibility.
Detailed description
The workflow runs like this: I select from publicly available sources and feed them in. A language model (Claude) reads the material, summarizes it, writes it into the wiki and cross-links it against the pages that already exist. I (David Bjarup) review before anything is published. Review means I check the summary against the source, judge whether the conclusions are reasonable, and make sure claims can be traced back. Editorial responsibility rests entirely with me, including any errors.
Swedish always gets its own pass. Model-generated Swedish is fine as a draft but not as published text, so anything in Swedish is read through before it goes out. The Swedish summaries on the wiki pages are reviewed separately. The tools work differently. They calculate deterministically in ordinary JavaScript: the same input always gives the same answer, and no machine learning is involved. An AI wrote the code, but the tools themselves apply no AI model to the results.
Flexnavet should be treated as background material, not an authority. It makes no decisions for you and replaces neither your own assessment nor a legal review. Check against the primary source before acting on anything here; the sources are linked on every page for exactly that reason.
If you find something wrong, please get in touch.
Who’s behind it
My name is David Bjarup, an energy-industry consultant since 2018. By day I develop the flexibility platform SWITCH for E.ON Energidistribution together with my brilliant colleagues. Flexnavet is a side project that began as an exploration of the possibilities of AI-powered research, which grew into something more mission-based (albeit on a limited scale): to speed up our journey towards the future of a flexible energy system.
Get in touch
Missing a source or a topic, or spotting something that’s wrong? Use the form below, or email hej@flexnavet.se. Suggestions for sources and topics are especially welcome — the site gets better when more people point out what’s missing.
To follow the site, you can subscribe to the newsletter or connect the wiki to your AI app, so Claude or ChatGPT can answer with it as a source. Both are on the newsletter and AI connection page.
For what data the site collects (and doesn’t) — including this form — see the privacy policy.